GDQ rapporten

En kort beskrivning av IMGD med fokus på dess fyra stadier. Genomsnittliga GDQ-profiler för respektive stadium samt forskningsstöd för modellen och GDQ.

Teamets profil visar poängen för alla fyra GDQ –skalorna. De återfinns på raden med etiketten “Medelvärde”. Varje nummer på raden representerar medelvärdet av alla medlemmarnas skattning för skalan.  Poängen för de olika skalorna presenteras i de fyra kolumnerna. Varje skala består av 15 items. Lägsta möjliga poäng för respektive skala är 15 och högsta möjliga poäng är 75. Under skalans medelvärdespoäng presenteras intervallet för de olika medlemmarnas skattning.   

Antal gruppmedlemmar visar antalet medlemmar i gruppen som svarat på enkäten.
Gruppens ålder i månader visar hur länge minst hälften av medlemmarna varit med i gruppen.
Medelvärde är genomsnittspoängen deriverade från gruppmedlemmarnas svar.
Intervall visar gruppmedlemmarnas högsta och lägsta poäng.
Intervallskillnad visar differensen mellan gruppmedlemmarnas högsta och lägsta poäng.

En röd markering i ett fält indikerar att en subgruppsanalys har genererats för motsvarande skala. Subgruppsanalys har genererats om intervallskillnaden är 15 eller högre, och om subgrupperna består av 2 eller fler gruppmedlemmar.

Stadiediagnosen är baserad på medelvärden av GDQ I, GDQ II, GDQ III och GDQ IV. Om de fyra medelvärdena uppfyller tre eller fyra kriterier i tabellen så föreslås vilket stadie gruppen befinner sig i för närvarande. En grön färg indikerar att kriterierna har blivit uppfyllda. Fyra av fyra möjliga är en starkare indikation på befintligt stadie jämfört med tre av fyra kriterier.

Normdata visar gentemot vilka normvärden resultaten presenteras.

Effektivitetskvot. Denna kvot är baserad på gruppens poäng på skala 4. Det är poängen på skala 4 omvandlade till procent genom att dela medelvärdet med 75 (högsta möjliga värde på skala 4).

Produktivitetsmått. Detta är genomsnittet av medlemmarnas skattning på itemet “Hur produktiv upplever du att denna grupp är ?”, som följer direkt efter demografiska frågor i GDQ enkäten.

Staplarna i denna tabell visar medelvärden för de fyra GDQ skalorna jämfört med normdatapercentiler. Normdatan är organiserad i percentiler med 10% av teamen i normdatan som representerar varje steg. Varje medelvärde hos ett team är därmed omvandlat till en poäng på en standardiserad 100 poängskala med 10 punktintervall.

Exempelvis, medelvärdet 44,3 för skala 1 motsvarar den 87e percentilen, vilket innebär att det är ett väldigt högt medelvärde. Jämfört med normdata så har 87% av teamen lägre värden för skala 1. Den 50e percentilen innebär att hälften av teamen har lägre och hälften högre medelvärden med normdata.

Subskaleanalysen visar vilka items i GDQ som tycks vara mer typiska för gruppen då fler medlemmar har skattat dessa antingen högt eller lågt. Om en majoritet av gruppmedlemmarna har skattat items i skala I och II som höga (3-5) och items i skala III och IV som låga (1-3) så får dessa items en färgmarkering i subskaleanalysen.

Notera att items i skala III och IV har blivit omvända till sin motsats jämfört med frågeformuläret. Första itemet i skala III i subskaleanalysen “Målen är oklara”  är en modifiering av itemet “Målen är tydliga”. Detta då svar mellan 1-3 indikerar en avsaknad av tydliga mål.

Målet med subskaleanalysen är att identifiera items som förtjänar mer uppmärksamhet från teamet. Höga skattningar på skala I och II indikerar att teamet fortfarande engagerar sig i trygghet, tillhörighet, opposition och/ eller konfliktbeteenden som kan komma i vägen för utveckling. Låga skattningar på skalorna III och IV indikerar avsaknad av tillit, struktur, arbete och/eller produktivitetsbeteenden vilka, om åtgärdas, skulle leda till utveckling och effektivitet. Subskaleanalysen är en källa av information om vad teamet kan behöva förändra eller börja göra annorlunda för att bli mer effektivt.

Du kan också välja att prioritera mellan färgmarkerade items. Använd medelvärdena i subskaleanalysen för att prioritera. Du kan identifiera markerade items vilka har höga medelvärden ( t ex över 3,5) för skala I och II, och markerade items vilka har låga medelvärden (t ex under 2,5) för skala III och IV. Detta möjliggör fokus på ett fåtal avgörande beteendeområden och hjälper teamet att fokusera på dessa, särskilt om de har många items markerade. Samtliga markerade fokusområden presenteras i en separat slide i form av en sammanställning fördelad på respektive skala.

När fokusområden har identifierats är nästa steg att jobba tillsammans med teamet för att identifiera vilka konkreta beteenden som är kopplade till varje färgmarkerat fokusområde och hur dessa beteenden kan modifieras. Till detta finns en interventionsmall vilken kan användas som utgångspunkt för en sådan beteendeanalys. Dessa beteendemässiga fokusområden bör ses i sin kontext, det vill säga teamets utvecklingsstadie. Mål för beteendeförändringar bör formuleras med hänsyn till teamets kapacitet i förhållande till dess befintliga utvecklingsstadie.

Om det förekommer en stor skillnad mellan teammedlemmar rörande hur de skattar items i en eller fler av skalorna kan det vara en indikation på att det förekommer subgrupper i teamet med skilda åsikter på teamets utveckling och effektivitet. I efterföljande slide presenteras information kring huruvida sådana subgrupper förekommer och hur deras åsikter skiljer sig åt. Kom ihåg att dessa subgrupper enbart är baserade på hur medlemmarna har skattat de olika skalorna.

Subgrupperna har identifierats genom att välja en skala med en spridningsstorlek på 15 eller högre. Denna spridningsstorlek har sedan dividerats med 2 för att etablera ett gränsvärde som delar teamet i två subgrupper. Exempelvis, om det lägsta skalvärdet är 24 och det högsta 46 kommer storleken på spridningen att vara 22. Hälften av 22 är 11. Gränsvärdet är då 35 (24 + 11 och 46-11). Medlemmar som har skattat under 35 på den skalan utgör den ena subgruppen och medlemmar som har skattat över 35 på den skalan utgör den andra subgruppen.

Resultat för alla skalor, inklusive produktivitetsmåttet och effektivitetskvoten, har beräknats för varje subgrupp för att visa respektive subgrupps syn på hela teamets utvecklingsstadie, produktivitet och effektivitet. Subgruppsanalys görs inte när en av subgrupperna endast består av en person, en så kallad outlier.

Detta är en presentation av medlemmarnas svar på enkätens öppna frågor. I likhet med fokusområden som identifieras bör informationen i dessa svar analyseras i ljuset av dess kontext, det vill säga gruppens utvecklingsstadium.