GDQ rapporten

En kort beskrivning av IMGD med fokus på dess fyra stadier. Genomsnittliga GDQ-profiler för respektive stadium samt forskningsstöd för modellen och GDQ.

Teamets profil visar poängen för alla fyra GDQ–skalorna. De återfinns på raden med rubriken “Medelvärde”. Varje siffra på raden representerar medelvärdet av alla medlemmarnas skattningar för skalan.  Poängen för de olika skalorna presenteras i de fyra kolumnerna. Varje skala består av 15 items. Lägsta möjliga poäng för respektive skala är 15 och högsta möjliga poäng är 75. Under skalans medelvärdespoäng presenteras spridningen för de olika medlemmarnas skattning.   

Effektivitetsratiot  är baserad på gruppens poäng på skala 4. Det är poängen på skala 4 omvandlad till procent genom att medelvärdet delas med 75 (högsta möjliga värde på skala 4).

Produktivitetsmått är genomsnittet av medlemmarnas skattning på fråga 7, “Hur produktiv är denna grupp  enligt din uppfattning?”.

Antal gruppmedlemmar visar antalet medlemmar i gruppen som svarat på enkäten.

Gruppens ålder i månader visar hur länge en majoritet av medlemmarna varit medlemmar i gruppen.

Medelvärde är genomsnittet av medlemmarnas skattningar i respektive skala.

Spridning visar den högsta och den lägsta poäng som någon givit respektive skala.

Spridning skillnad visar differensen mellan högsta och lägsta poäng, dvs storleken på spridningen. En röd markering i ett fält i raden Spridning skillnad indikerar att en subgruppsanalys har genererats för skalan.

Subgruppsanalys har genererats om Spridning skillnad är 15 eller högre, och om subgrupperna består av två eller fler gruppmedlemmar.

Stadiediagnosen är baserad på medelvärden i de fyra skalorna, GDQ 1, GDQ 2, GDQ 3 och GDQ 4. Om de fyra medelvärdena uppfyller tre eller fyra kriterier i tabellen så anges vilket stadium gruppen befinner sig i för närvarande. En grön färg indikerar att kriterierna har blivit uppfyllda. Fyra av fyra möjliga är en starkare indikation på stadium än tre av fyra kriterier.

Normdata visar gentemot vilka normvärden resultaten presenteras.

Effektivitetskvot. Denna kvot är baserad på gruppens poäng på skala 4. Det är poängen på skala 4 omvandlade till procent genom att dela medelvärdet med 75 (högsta möjliga värde på skala 4).

Produktivitetsmått. Detta är genomsnittet av medlemmarnas skattning på itemet “Hur produktiv upplever du att denna grupp är ?”, som följer direkt efter demografiska frågor i GDQ enkäten.

Staplarna i denna tabell visar medelvärden för de fyra GDQ-skalorna jämfört med normdata. Normdata är organiserad i percentiler där varje percentil utgörs av 10% av teamen i normgruppen. Varje medelvärde hos ett team är därmed omvandlat till en poäng på en standardiserad 100 poängskala med 10 punkstintervall.

Exempelvis, medelvärdet 44,3 för skala 1 motsvarar den 87e percentilen, vilket innebär att det är ett väldigt högt medelvärde. Jämfört med normdata så har 87% av teamen lägre värden för skala 1. Den 50e percentilen innebär att hälften av teamen har lägre och hälften högre medelvärden med normdata.

Subskaleanalysen visar vilka items i GDQ som tycks vara mer typiska för gruppen då fler medlemmar har skattat dessa antingen högt eller lågt. Om en majoritet av gruppmedlemmarna har skattat items i skala 1 och 2 högt (3-5) och items i skala 3 och 4 lågt (1-3) så får dessa items en färgmarkering i subskaleanalysen.

Notera att formuleringen av items i skala 3 och 4 har vänts till sin motsats jämfört med formuleringarna I frågeformuläret. Första itemet i skala 3 i subskaleanalysen “Målen är oklara”  är en modifiering av itemet “Målen för den här gruppen är tydliga”. Detta då skattningar mellan 1-3 indikerar en avsaknad av tydliga mål.

Målet med subskaleanalysen är att identifiera items som förtjänar mer uppmärksamhet från teamet. Höga skattningar på skala 1 och 2 indikerar att teamet fortfarande engagerar sig i trygghet, tillhörighet, opposition och/eller konfliktbeteenden som tyder på låg grad av team-mognad. Låga skattningar på skalorna 3 och 4 indikerar avsaknad av tillit, struktur, arbete och/eller produktivitetsbeteenden vilka, om åtgärdas, skulle leda till fortsatt utveckling och effektivitet. Subskaleanalysen är en källa till information om vad teamet kan behöva förändra eller börja göra annorlunda för att bli mer effektivt.

Du kan också välja att prioritera mellan färgmarkerade items. Använd medelvärdena i subskaleanalysen för att prioritera. Du kan identifiera markerade items som har höga medelvärden (t ex över 3,5) för skala 1 och 2, och markerade items som har låga medelvärden (t ex under 2,5) för skala 3 och 4. Detta möjliggör fokus på ett fåtal avgörande beteendeområden och hjälper teamet att fokusera på dessa, särskilt om de har många items markerade. Samtliga markerade fokusområden presenteras i en separat slide i form av en sammanställning fördelad på respektive skala.

När fokusområden har identifierats är nästa steg att arbeta med teamet för att identifiera vilka konkreta beteenden som är kopplade till varje färgmarkerat fokusområde och hur dessa beteenden kan modifieras. Till detta finns en interventionsmall vilken kan användas som utgångspunkt för en sådan beteendeanalys. Dessa beteendemässiga fokusområden bör ses i sin kontext, det vill säga teamets utvecklingsstadium. Mål för beteendeförändringar bör formuleras med hänsyn till teamets kapacitet i förhållande till dess befintliga utvecklingsstadium. En tumregel är att börja arbeta med markerade items i skala 1 och arbeta sedan med övriga skalor t o m den skala som representerar gruppens stadium. Ge emellertid teamet utrymme att självt välja hur det vill arbeta med fokusområdena.

Om det förekommer en stor skillnad mellan teammedlemmar rörande hur de skattar items i en eller flera av skalorna kan det vara en indikation på att det förekommer subgrupper i teamet med skilda åsikter om teamets utveckling och effektivitet. I efterföljande slide presenteras information om huruvida sådana subgrupper förekommer och hur deras åsikter skiljer sig åt. Kom ihåg att dessa subgrupper enbart är baserade på hur medlemmarna har skattat i de olika skalorna.

Subgrupperna har identifierats genom att välja en skala med Spridning skillnad om 15 eller högre. Denna spridningsstorlek har sedan dividerats med 2 för att etablera ett gränsvärde som delar teamet i två subgrupper. Exempelvis, om det lägsta skalvärdet är 24 och det högsta 46 är storleken på spridningen 22. Hälften av 22 är 11. Gränsvärdet är då 35 (24 + 11), dvs mittpunkten mellan 24 och 46. Medlemmar som har skattat under 35 på den skalan utgör den ena subgruppen och medlemmar som har skattat över 35 på den skalan utgör den andra subgruppen.

Resultat för alla skalor, inklusive produktivitetsmått och effektivitetsratio, har beräknats för respektive subgrupp för att visa respektive subgrupps syn på hela teamets utvecklingsstadium, produktivitet och effektivitet. Subgruppsanalys görs inte när en av subgrupperna endast består av en person, en så kallad outlier.

Om det i rapporten finns flera subgruppsanalyser, ska endast en av dessa visas för gruppen vid återkoppling av resultaten.

Detta är en presentation av medlemmarnas svar på enkätens öppna frågor. I likhet med fokusområden som identifieras bör informationen i dessa svar analyseras i ljuset av dess kontext, det vill säga gruppens utvecklingsstadium.